Tankarsombankar

Borde egentligen ha skrivit mer än att rabbla upp Assars destruktiviteter, fick mig dessutom att känna mig som en häxa typ.

Jag är ju långt ifrån perfekt själv, dock vet jag att vissa människor verkar tro och tycka att jag skulle vara världens hälsofreak, troligtvis tycker Assar det också (och blundar väl för alla chokladkakor som jag har ätit i hans närvaro?!?) jag skulle gärna vara en riktig renlevnadsmänniska och jag gör väl så gott jag kan för att vara det, men det är ju inte alltid lika lätt att leva upp till det man vet och kan om hälsa, det vet väl alla!?

Fast det finns ju säkert många som tycker att man är ett hälsofreak bara för man som jag aldrig röker, snusar, dricker alkohol (väldigt sällsynt och i så fall bara 1 glas vin typ) och har varit mestadels vegetarian sedan mitten av tonåren.

Nå väl, jag tycker iallafall att det är viktigt att försöka leva hälsosamt eftersom det ju påverkar ALLT!

Hela ens kropp, hjärna(psykiskt mående b.l.a.) och hud.

Jag förstår inte de som inte tror på det och inte tycker att det är viktigt.

Det här med hälsa är och har varit en stor grej för mig sedan tidiga tonåren (har även gått över styr en hel del in i tvångsmässigheter) och är det fortfarande.

Detta gör helt klart att relationen med Assar är så mycket svårare för mig eftersom detta inte är något som han ägnar sig åt eller någonsin har gjort, att snacka hälsa med honom är väl kanske lika mycket grekiska för honom som när han börjar snacka bilgrejer med mig som jag för övrigt inte är det minsta intresserad av.

 

Ibland undrar jag varför HAN umgås med mig?!? För han verkar många gånger inte ens intresserad av när jag pratar om något som gäller mig och mitt liv, ofta får jag inte ens någon feedback utan han bara byter ämne huxflux till något som gäller honom, inte helt ovanligt att han gör det innan jag ens har pratat klart.

Känns som att prata med en vägg många gånger...

Jag ger där emot honom mycket feedback för det mesta, men är rätt trött på det eftersom jag känner mig väldigt besviken på honom som sällan gör det samma för mig.

Well, han gillar väl så klart min feedback...

I det här fallet är det ju jag som är destruktiv som finner mig i detta utan att säga ifrån, beroende på min livshistoria och svårigheten att ta plats utan att känna mig hemsk, få dåligt samvete o.s.v.

 

Det jag menade i mitt förra inlägg ang min terapeut och hon är "trött" på mig och relationen till Assar var ju (betydligt mycket mer än vad det kanske kunde tolkas) som gällande mig och att jag skulle ha behövt sagt ifrån/ satt mycket mera gränser/ifråga satt en hel del  i vår relation än vad jag har gjort och att jag måste göra det NU!

För jag har mår alldeles för dåligt i den här relationen för att den ska kunna fortsätta utan någon förändring.

Utan förändring fortsätter den bara att dra ner mig ännu mer och gör MIG mer DESTRUKTIV.

---