Hålla fast och trappa ner

Har bestämt mig för att hålla ut till början av nästa vecka med nya medicinen..
Fast då tänker jag inte ändra eller sluta med den, nej jag kommer att minska Cipralexen då i stället.
Eftersom jag blir så himla trött och konstig av mirtazapinen (vilket brukar vara värst i början, men även kan hänga kvar en del i långa loppet av den här typen av mediciner NaSSa) kan jag nog klara det det lite bättre att trappa ner lite på cipralexen, vilket jag i normala fall blir väldigt dålig, speciellt fysiskt av.
Det som särskillt gör att jag håller fast vid mirtazapinen är sömnen, att den verkligen fungerar som en sömntablett så att man kan få till en bättre dygnsrytm bland annat.
Som sagt, guld värt för mig som i normala fall i princip aldrig lägger mig innan midnatt och dessutom sover för ytligt och för få timmar.
Det här är för övrigt en av de stora anledningarna till varför Assar har ätit mirtazapin i över 10år.
Finns förresten en till STOR anledning att ge mirtazapinen en chans och det är faktiskt mitt socker/chokladberoende!
Ja, jag hade verkligen inte förväntat mig att en medicin som har som vanligaste biverkningar ökad aptit och viktuppgång kunde göra att det går lättare att hantera socker/choklad!
känner helt enkelt inte alls samma behov att käka det nu :)
Vilket väl i och för sig säkerligen beror mycket på att jag inte har en massa ångest och känner mig stressad hela tiden som annars.
Nå väl, det återstår att se hur allting går....

Trackback
RSS 2.0