Tankarsombankar

I dag är en döddag!
Var dödstrött redan när jag vaknade, grått och en massa regn är absolut en anledning till det.
Men inte bara...
För i går höll jag på att bli ihjälpratad.
Ja, jag var på en slags avslutningslunch kombinerat med en konstutställning med silversmidesgruppen.
Redan på vägen dit babblade Angelica (kan vi kalla henne) oavbrutet med mig, men det hade jag kunnat hantera.
Men sen satte hon sig även mitt emot mig i restaurangen, tro mig jag försökte till och med byta plats men det gick inte för platserna var upptagna eftersom två andra var på ingång...
Så det blev bla bla bla, en massa frågor och mera bla bla bla...
kändes som att min hjärna skulle på ramla ut av matthet typ.
Började tänka på flykt.
Att jag är för trevlig hjälper ju inte, jag måste lära mig att vara otrevlig i bland, ja i allafall mindre trevlig..
Utan att drabbas av grymt dåligt samvete och ångest alltså.
På konstutställningen fortsatte Angelica, följde efter mig som en hund....

Hur gör man?????
Kan man säga att man inte orkar prata mer?!?
Fast man kan tänka sig att prata med de andra...

Efter detta var jag helslut, hade till och med skitont (var spänd som tusan) i underbenen resten av dagen och kände mig helnere.

---