Pest eller Kolera


Min farsa och mina syskon har lämnat beslutet över på mig om min "psyksjuka" faster ska få komma hem till oss några dagar i jul i stället för  att vistas på ett gruppboende.
F-n fattar de inte att de inte kan lämna sådana svåra beslut över på mig?!?
Det blir ju fel hur jag än gör, skitjobbigt och dåligt hur jag än gör...
Ska jag bara ta hänsyn till henne så är det ju självklart att hon ska få komma till oss, synd om henne som ska sitta bland en massa främmande människor och så ju...
Om jag bara ska ta hänsyn till mig så vore det nog ett blankt nej till att hon ska komma till oss, jag vet ju liksom inte ens hur jag ska klara av julen med farsan, brorsan och syrran (morsan också, men hon bor ju åtminstone inte där) utan att känna totalpanik, andnöd, fruktansvärd stress och psykbrytsfaktor av allt jäkla kaos som nära på tar livet av mig.
Jag klarar mig ju alldeles för j-la illa som det är, ännu värre lär det bli med henne in närheten...
Men jag tycker ju skitsynd om henne och vill ju henne väl och förstår henne väl, mycket bättre än de andra förstår hennes situation.
Nä, de kan inte förvänta sig att jag ska ta beslutet om det här!!!!
Varför ska det alltid vara så här?!?
Hur jag än gör i mitt liv så står i princip alltid valet mellan Pest eller Kolera...
Så jäkla orättvist!
Fast livet är ju orättvist, det vet vi väl alla?!?




Kommentarer
Postat av: Cia

Jag brukar tänka så här egoistiskt de gånger jag "måste" (av moraliska skäl) vara med någon som mår så dåligt - "TUR att jag inte mår SÅ dåligt!" Då mår jag lite bättre i min egoistiska mörka själ.



Ibland kan det vara bra med lite perspektiv. Men precis som du skriver så är det en övervägning. Är det värt det?



2008-12-16 @ 11:29:59
URL: http://blogg.passagen.se/inte-alls-ironisk/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0