Helveteskaos...
Jag vet fasiken inte hur jag orkar....
Det är ett mysterium för mig, men jag antar att det är det där som kallas överlevnadsainstinkt?!?
Jag har inte skrivit om hur för jäkligt överhelvetigt jäkligt jag har mått sedan onsdagen förra veckan, vilket jag ju i och för sig inte brukar skriva något nämnvärt om här...
Men, det har mycket att göra med att jag helt enkelt inte orkar....
När jag mår åt helveteskaos så blir jag så jäkla slut i både skallen och kroppen att det helt enkelt inte går att skriva...
När det är lite lugnare så vill jag inte skriva heller för då trillar jag baklänges och drar upp hela skiten så att jag ofta återupplever samma skit igen....
Jag vill oftast bara slippa mina känslor, de är bara för mycket och för starka att jag blir helt himla överväldigad...
Det kan vara en så liten grej som drar i gång allt, men som drar igång ett kärnvapenkrig typ...
Jag kan inte hantera känslor, bara vara i dem och ta hand om dem, jag står inte ut....
Bort bort bort i från dem vill jag...
Det vill hela min kropp också...
Min kropp stänger in, spänner musklerna till bristningsgränsen och jag blir svimmfärdig.
Outhärdligt blir det helt enkelt.....
Inte undra på att jag undviker så jäkla mycket när jag vet hur lätt det blir så här...
Är ju rädd för mina egna känslor....
Usch vad jag hatar detta!!!!
Att vara rädd för ens egna känslor är ingen höjdare,känslorna är ju det enda riktiga som finns,det enda som räknas,resten är bara bortkastad tid. Ha det bra.
