Solsken och sängläge...
Fint väder blev det igen efter allt regn och rugg och lagom till det blir jag givetvis himla sjuk i feber och förkylning och måste tillbringa tiden mest i sängen nu! :(
Usch, känns så hemskt att ligga inne när solen skiner, får mer fängelsekänsla och känner mig ännu mer ensam än annars av det.
Är inte det minsta förvånad över att jag blivit sjuk, kom verkligen helt väntat, klarar inte av att gå runt med skyhög ångest och stress hur länge som helst, var rädd att jag skulle bli sjuk när mögelgubben var här, tog 4 dagar med tapetsering och målning efter att han strykit på antimögelmedlet, hade varit fruktansvärt att vara sjuk i det, inte kunna vara i fred och ligga och andas in all stark lukt hela tiden, lider tillräckligt av färglukten som det är nu en vecka efter han har varit här och öppet fönstrena hela tiden.
Får försöka göra det bästa av eländet som vanligt, vilket just nu blir sängläge och senare kanske lite tittande på tv-serien Casual som jag nyligen har börjat kolla på, verkar vara en skapligt bra serie.
Nytt till ansiktet
Min hy har varit riktigt obalanserad i sommar, egentligen under ett halvårs tid, men den ballade tyvärr ur ännu värre under någon månad nu i sommar, främst har det varit finnar, vilket jag i normala fall inte har problem med längre, men jag har även haft torrare hy, kan faktiskt inte minnas att jag någonsin har haft problem med torr hy på sommaren på det här sättet förut.
Är säker på att den extrema stressen är en stor del i det hela, men även den anledningen att jag började äta nässelpulver och där med fick finnar i form av en utrensning, blev dock bättre med tiden.
Sedan tappade det mesta av mina bra matvanor p.g.a stressen/paniken när jag upptäckte möglet i min lägenhet och började äta mjökprodukter, speciellt vanlig hårdost och mer socker än vanligt, vilket resulterade i finnar som kom åter och åter, för mig är mjölkprodukter faktiskt värre än socker gällande hudproblem och har alltid varit.
På sistone har huden varit mer irriterad och småfinnig, så jag kände att jag behövde något lugnande och återfuktande mer än vad jag känner att Marulaoljan kan ge, fast nu blev det ju en massa regn och hög luftfuktighet, så jag kommer nog att varva lite...
Valde i alla fall att köpa mig en ansiktskräm från Weledas mandelserie för känslig hy.
Verkar fungera bra hit tills i alla fall :)
Beskrivning
Parfymfri ansiktskräm för torr och känslig hud. Lugnar och skyddar huden mot rodnad, stramhet och irritation.
Känslig hud behöver mild vård som skyddar. Weleda har därför tagit fram den rika ansiktskrämen med ekologisk mandelolja. Innanför mandelns hårda yttre skal finns en olja vars egenskaper är anpassade för att vårda ömtålig, lättretad hud mer än någon annan ingrediens. Oljan stabiliserar hudens skyddande lager, lugnar och ger intensiv fukt, verkar mot rodnad, torrhet och klåda på samma gång. Din hud blir mjuk och smidig.
Fördelar
Förbättrar hudens skyddande funktioner, reducerar fuktförlust, dämpar rodnad, stramhet och klåda. Oparfymerad och dermatologiskt testad, även för allergibenägen hud.
Innehåll: Vatten, mandelolja, alkohol, fettsyraglycerid, hydrolyserat bivax, plommonkärnolja, glycerin, xanthan, mjölksyra.
Köpte min på Apotea, men såg nu att de har den till nedsatt pris på Vitaminvaruhuset för 126 kr nu.
Hej höst!
Hej igen!
Om det finns några gamla trogna läsare kvar så välkommen tillbaka!
Det blev som ni i så fall har märkt en väldigt lång bloggpaus på flera månader vilket var helt oplanerat och aldrig har hänt förut (så lång paus alltså)
På grund av hur krisigt mitt liv har varit och fortfarande är och hur hemskt jag mår blev det tyvärr så i alla fall :( När man verkligen känner att nu får det banne mig vara nog, jag behöver all ro o världen jag då blir till och med min egen lägenhet ett ställe att bara känna panik av att bo i och rädsla för att ens andas!
Flyttade sängen och där visade det sig vara fullt med en massa svartprickigt mögel på tapeterna.....läste på om svartmögel och fick panik över hur farligt det är att andas in, skadar hjärnan, hela nervsystemet, oavsett var i sin lägenhet el hus man befinner sig finns det i luften och skadar en o.s.v. sen en massa om hur viktigt det är med en riktig mögelsanering som bland annat innebär ordentlig luftrening med en speciell maskin.
Fick vänta en hel månad innan någon ens kom och gjorde något eftersom han gick på semester efter att ha tittat på det!
("Flydde" i panik till min brors lägenhet i 10 dagar kort där efter när han var bortrest)
Det enda som gjorts är att tapeten har rivits bort på det drabbade området, han har strykit på en mögeltvätt som ska vara jättegiftig och sitta kvar i väggarna så att man andas in skiten även en lång tid efteråt enligt vad jag har läst, finns ofarliga mögelmedel som ska vara lika effektiva, men nej då det använde inte han.
Jag nämnde det för gubben, det kände han inte ens till, han körde alltid med Alcro.
Sen tapetsering, klart!
Hur sjutton ska jag kunna känna mig trygg med att möglet en är borta?!? Inte växer till sig igen?!? Att andas in det där giftiga medlet i väggen o.s.v?!? Känner mest att jag vill flytta här i från liksom ....
Mitt i den här paniken var ju dessutom den sista gången med min terapeut som jag har gått hos i 10 år!
Riktigt jäkligt att deala med all separationsångest och alla fruktansvärda känslor gällande det dessutom, har ju kämpat med det jättelänge redan och mår fortfarande hemskt över det, att den enda människan i mitt liv som faktiskt har förstått mig och sett mig på den nivån som hon gjorde har försvunnit känns verkligen riktigt fruktansvärt och ännu tydligare nu när det har blivit höst och jag är van att gå tillbaka till henne efter hennes semester.
Har ju börjat hos en ny person nu, vilket är jättesvårt, utmattande, skrämmande o.s.v.
Har träffat henne ca 5 gånger nu.
Hon vill väl förstå mig men hon gör inte det, hon tycker att jag har en för stark fasad, jag vet ärligt talat inte vad hon förväntar sig?!? Att jag ska sitta där och skrika, storgråta och hyperventilera (sistnämnda gör jag i princip dagligen hemma ju) och "bevisa" allt jag berättar om så att hon ska kunna "se" allting skittydligt?!? Ska det verkligen inte räcka det man säger?!?
Känner mig jättepressad av henne.....
Samtidigt säger hon hela tiden att jag ska ha med mig tanken "Jag gör så gott jag kan" gällande mitt liv, mitt kämpande....
För att sammanfatta hur allt är och har varit (så klart mer än detta...) så är stress,rädsla,skräck och panik huvudorden.
Är så fruktansvärt less på att livet bara är en kamp och att jag bara överlever livet utan att kunna leva det, är så fruktansvärt rädd för att det aldrig ska bli någon ändring på detta!!!
Ja, det var mitt försök till en ny början på bloggandet det......
Hoppas att ni har haft en bättre sommar än min.
♥ Kram ♥
