Metamina vägen till livet?!?


Hej hå!
Min psykläkare trodde inte att det var någon idé att pröva en sista ADHD-medicin egentligen...
Jag föreslog nämligen Metamina efter att ha läst om att en del personer som inte tål mediciner som Conserta (metylfenidat) tolererar Metamina mycket bättre.
Så innan vi kom överens om att han skulle börja söka licens och greja (ja, medicinen går ej att få på normalt sätt i sverige även fast den tillverkas här!(?!?) så sa han ärligt att han inte trodde att den skulle funka på mig ändå eftersom jag är så känslig och reagerat så på metylfenidatpreparaten.
Jag fick nästan övertala honom att få testa.
Som jag sa: "Tänk om den faktiskt funkar då?!? Känns ju för j-ligt om jag inte testar om det finns en chans att det kan fungera, har ju ingenting att förlora och famlar ju efter minsta lilla halmstrå!"
Ungefär så sa jag.
Inte för att jag kände något större hopp om Metamina och nu ännu mindre med tanke på läkarens uttalanden om att han ändå inte trodde det skulle funka :(
Well, nu efter att ha fått preparatet godkänt och utskrivet till mig har jag redan käkat det i hela 10 dagar (11 idag) till skillnad i från Consertan som jag tvingade mig själv att stå ut med i 5 dagar (3-4 dagar längre än vad jag önskar jag hade gjort)
Det går inte alls att jämföra med Conserta, det här känns som någonting helt annat och jag har knappt känt av en enda biverkning! :)
Wow alltså! :)
Redan vid första lilla dosen så kändes hela världen klarare och enklare...ja, till och med färgerna kändes klarare och finare!
Helt plötsligt kändes inte allt som en jäkla lång uppförsbacke, som att bestiga höga berg som det annars känns av att bara ha det minsta lilla framför mig eller utföra enkla hushållssysslor eller vad som helst...
Min hjärna lugnade ner sig, inte bara en massa tankar på allt jag måste, borde och ska göra men har så jäkla svårt att få till i praktiken....nä, nu kunde jag äntligen utföra saker i praktiken på ett mycket lättare sätt.
Kunde till och med sätta mig på en parkbänk och bara titta utan att känna mig rastlös och stressad som annars.
Jag har sedan både känt mig lugnare och mer energifylld på en och samma gång....en kombination som jag faktiskt trodde var omöjlig att känna, i allafall för mig.
Känns mer antidepressivt än antidepressiva piller det här helt klart!
Har till och med gått hemma med ett stort lee´nde på läpparna :)
Brukar ju ha ont i ögonen för det mesta vilket är jäkligt jobbigt och begränsande, piller brukar göra saken ännu värre....inte Metamina, har knappt känt av några problem med ögonen sen jag började med pillrena :)
På "Silvret" och textilkursen har jag äntligen kunnat jobba på mina grejer mer koncentrerat i stället för att mest babbla bort tiden.
För första gången känns det som att jag har en chans att kunna börja leva ett liv som är värt något för mig!
Att det kan finnas hopp även för mig!
Men jag ska inte sticka under stol att jag är rädd, för det är jag helt klart!
Rädd för att Metaminan inte ska fungera i längden (ja, tills jag kan tänkas klara mig utan) utan att biverkningar ska sabba det hela eller andra faktorer som t.e.x. att jag får högt blodtryck av den.
Gillar ju inte mediciner alls egentligen, vill slippa helt och klara mig utan dumma kemikalier över huvudtaget ju!
Hmm ja!
Ligger hitills på så låg dos, bara 2,5mg (första tre dagarna bara hälften av det) en gång om dagen.
Känner därför mest bara av effekten under förmiddagen eftersom den hinner gå ur kroppen sen.
Man brukar ta 2-3 doser om dagen och öka styrka+ doserna succesivt.
Hade gärna börjat ta en dos till när jag träffade psykläkaren i fredags, men det fick jag inte än....inte förrän nästa fredag när jag har stått på den här dosen i två veckor!
Är verkligen inte van vid att läkarna vill öka medicin saktare än mig ;)
Men samtidigt så är det tack och lov så att den här psykläkaren tar mer hänsyn till hur medicinkänslig/allmänt känslig jag är än vad läkarna har gjort tidigare!
Bra det! Så länge nu han är kvar på mottagningen....de kommer och går allt som oftast nämligen....jäkligt dåligt för både patienter och psykkontaterna :(
Nå väl, nu har jag fått till lite om det här och säkert missat en hel del, bättre det än att inte få till någonting alls!
Är det något ni undrar så är det bara att fråga!
Kanske är det till och med någon som har erfarenhet av Metamina?!?

*Kram*

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0