Träningen...


Var ju ett tag sen jag nämnde någonting om träning....
Var ju på "G" med att börja med lite lättare styrketräning för att komma i gång sakta men säkert.
Så jag började helt enkelt hos psyksjukgymnasten som jag tidigare har gått hos av andra anledningar, det finns i allafall ett gym där man kan träna, vilket jag gjorde...
Körde absolut inte med några tunga vikter och det kändes bra dagen jag gjorde det.
Dagen efter och hel vecka där efter mådde jag verkligen inte alls bra där emot.
Kände mig alldeles febrig, eländig och svag.
Känner tyvärr igen det där, kände mig konstant sådan i flera år efter att jag drabbades av allvarlig utmattning.
Kroppens sätt att säga att den inte klarar av så mycket...
Väldigt frustrerande och tråkigt, men styrketräning är nog kanske inte något som min kropp klarar av än i allafall :(
Får väl testa vid något senare tillfälle igen....
Så, efter detta bakslaget har jag i allafall fortsatt hos psyksjukgymnasten och fått ett lätt och rätt enkelt träningsprogram som görs med träningsboll/pilatesboll + en del mera avslappnande övningar för mina onda och spända axlar och nacke.
Har tyvärr inte gjort det så mycket hemma, tycker att det är lite väl tråkigt...
För att någon träning ska funka i längden kan man ju inte tycka att det känns tråkigt.
Gillar nog mest träning som flyter på egentligen, grejer som att springa (går ju tyvärr inte längre p.g.a. smärta b.l.a) simma (inte i bassäng dock) eller en del yoga.
Brukade köra Yoga varje dag och göra solhälsningen ett antal gånger (också det innan utmattningen) för en massa år sedan, vilket funkade rätt bra.
Tyckte därför att det kunde vara något att återuppta eftersom det är lugn och lätt träning som dessutom släpper på spänningar...
Körde därför solhälsningen i ett par dagar i sträck för några veckor sedan vilket gjorde att det kändes bättre efteråt i axlar och nacke, men fick ont i knäna i en vecka efteråt och kunde inte fortsätta :(
Ibland känns det verkligen som att det inte spelar någon roll vad jag gör, för det kommer alltid något som sätter käppar i hjulen :(
Så jäkla frustrerande och ledsamt.....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0