Lite om terapiläget
Terapikrisen och det...
Har väl inte riktigt känt att det funnits så mycket att skriva om det förrän nu eftersom det har varit så oklart och bestått av en massa jobbigt babbel mellan mig och terapeuten där det känns som om jag har försökt övertyga henne om att jag ska få gå kvar...
Mja inte bara, har ju även sagt att jag så klart att jag ju inte kan tvinga henne att få gå kvar och att det måste vara upp till henne trots allt (något i den stilen i allafall)
Sen har jag tagit upp vissa grejer som har gjort att terapin både har legat på is och har varit ostrukturerad, inte riktigt funnits en röd tråd och så...
Saker som hon bara har kunnat hålla med om eftersom det är fakta.
Well, i går hade vi i allafall ett möte där min psykkontakt/behandlingsansvarige var med och vi kom fram till att vi måste vara mycket tydligare med vem som gör vad.
Terapeuten enbart sitt terapijobb.
Behandlingsansvarige ansvarig för kontakt med ev myndigheter, kolla upp grejer och hjälpa mig med (ADHD)ADD-biten o.s.v.
Så, vad det gäller terapin ska vi enbart koncentrera oss på Schematerapi...har nämnt tidigare vad det är men återkommer säkert till det mer senare...
Fast det är ändå inte helsäkert ang terapin av olika anledningar som jag faktiskt inte vill gå in på nu eftersom jag vet att det kommer att få er att reagera och tycka en hel del troligtvis..
Inget jag klarar av nu helt enkelt eftersom det är för känsligt för mig.
Nå väl, det var lite om det....
Jag kan nog vara ganska dryg och jobbig med det där med att tycka en massa hela tiden. Jag kan ibland bli trött på mig själv för att jag hela tiden tycker och tycker och tycker om allt och inget. Det är bara så svårt att låta bli :-/ (och det är svårt att inte reagera när man bryr sig...). Jag har själv väldigt svårt med folk som "inte tycker" eller som inte uppriktigt uttrycker det de tycker. De behöver inte tycka som jag.
Det jag försöker i möjligaste mån att inte göra (lyckas inte alltid såklart!) det är att komma med "goda råd". Avskyr det själv när folk säger hur och vad man skall göra. Jag försöker i första hand dela med mig av min egen erfarenhet eller mina egna reflexioner om saker och ting. Det kan ju såklart tolkas också som "goda råd" men...
Nåja. Jag förstår att det är vissa saker du inte vill ta upp här (om inte annat för att du inte vill ha en massa åsikter och reaktioner om de sakerna). Det är väl inget märkvärdigt med det.
Självklart skall du bara skriva om det du vill skriva om. Du skall absolut inte känna något tvång till något, att du måste gå in mer i detalj eller berätta mer än vad du egentligen vill.
Jag kommer inte ihåg att du nämnt något om schematerapi förut så det måste jag ha missat. ;-)
Hoppas det gick bra på silvret idag. Och håller tummarna att det här med terapin skall kännas lite mindre krisigt så småningom.
Stor kram!
Bra att du kämpar för att få behålla din terapeut!
Jo, reagera och tycka till är väl det man ska göra på en blogg. Är ganska säker på att det är det du vill också. ;)
Ta god tid på dig, vi finns kvar här med våra vässade knivar! Hehehe.. ;)
Skämt och sido, skriv om vad du vill, när du vill.. och när du orkar.
Ellen:
Här är ett tidigare inlägg om schematerapi.
http://tankarsombankar.blogg.se/2009/january/utkast-httpwwwyoutubecomwatchvadtes1.html
Får se om det hamnar i skräpposten nu.. ;)
Svar: Jag håller med dig om att doften är lite speciell, men den är i övrigt så bra att jag kan stå ut med doften. :)
Tack Stefan!
Vilken koll du har ;-)
Ellen Ellen, ja nu är vi där i gen med våra likheter ;)Kunde verkligen inte ha uttryckt det bättre själv ang att tycka, dessutom var det ett totalaktuellt ämne precis just när du skrev det eftersom jag var så störd på de på Silvret som jag just tycker och reagerar alldeles för lite ofta.
Fast det är något jag stör mig väldigt mycket på hos både min bror, syrra och farsa också...tycker det är skitjobbigt.
Önskar för övrigt att jag kunde tycka till och reagera mer på dina och andras kommentarer, för jag gör ju det men orkar inte med att formulera det i text jämt bara...tar sådan energi att skriva...hade varit lättare om man bara kunde babbla in det på datorn..
Ang goda råd så har jag inte något emot sådana, fast det kan vara jobbigt om någon är totalt insnöad på något och ska ge råd om det som om det vore lösningen på allt för alla människor...och sen bara fortsätter på den linjen fast man har utryckt att det inte är ens egen grej.
Sådan tror jag hur som helst inte att du är så :)
Ja där ser man Stefan har megakoll på min blogg ;)
Trodde att jag skrivit mer och utförligare om schematerapin, men icke tydligen :(
Nå väl det kommer väl.
Hur mår du förresten?
Vad gör du på dagarna?
Stor kram tbaka
Stefan
Ja du, gud vilken koll du har he he
Sen det där du skrev tidigare om att du hade läst igenom heeeela min blogg!!!
Jisses säger jag bara!
Förstår inte hur du orkade, skulle aldrig palla att göra det med någons blogg om den inte vore väldigt ny vill säga..
Hoppas jag inte tråkade ut dig och var allt för negativ bara.
Och visst är det trevligt med reaktioner och så på bloggen, men ibland måste man vara lite försiktig när det gäller något känsligt som man kan behöva ta ställning till/smälta själv först utan att bli ännu mer förvirrad än vad man redan kanske känner sig igenom att andra förvirrar en ännu mer med sina reaktioner.
Kram kram
Jag är väl egentligen inte helt emot goda råd heller. Andra kanske ser saker man själv inte sett eller tänkt på. Men jag tycker ofta det är så som du beskrev, att folk är helt inne på sin grej (och vem är inte det egentligen? jag är det ju lika mycket själv!) och fattar som inte att andra kanske funkar annorlunda. Ja, inte lätt det där. Jag har dessutom en så knäpp personlighet så om någon föreslår att jag skall göra något som jag redan tänkt på själv känner jag som att jag helst vill göra tvärtom. Larvigt, eller hur?! :-D
Hur jag mår... ja... lite upp och ner. Är som sagt ganska trött just nu. Ja jag är i princip trött jämt men ibland är det värre. Är också "lite smått" besviken på mig själv för jag kommer som ingen vart. Det är ju inget nytt men... Kommer ihåg att i min första kommentar på din blogg i början på januari så hoppades jag att jag skulle sluta stå och stampa och att det skulle bli lite ändring och så. Nu är det oktober (redan!!!) och har det hänt något? Nix. Jag vet att saker inte bara "händer" av sig själva. Men det blir som aldrig något av något. Det måste bli en ändring på det!! Lättare sagt än gjort... :-/
Nä, det här duger inte. Får inte gräva ner mig i sådant!
Inte så konstigt att jag inte kom ihåg det där med schematerapi förresten. Det stod ju inte så mycket om det. Sedan läste jag kanske inte alla inlägg så noga. Tror inte ens jag läste allt faktiskt. Det var mycket att ta igen när jag upptäckte din blogg!!
Och jag tänkte inte på att använda "sök i bloggen" funktionen för att hitta inlägget där du nämnde schematerapi. ;-)
Förstår vad du menar med att man ibland skulle vilja kunna prata in i datorn det man vill uttrycka. Det finns ju i och för sig sådana program. Men det skall helst också vara ett program som kan formulera saker på ett bra sätt. Annars blir det ju bara obegripligt babbel. :-D
Ha det bra.
Stor kram!
Önskar att jag hade en superhjärna som kom ihåg allt, men riktigt så är inte fallet..
Jag gjorde precis det som Ellen skrev och använde mig av sök-funktionen.
Är ju bara dom allra "bästaste" bloggarna som har den funktionen! Hehe..
Sådär, nu är jag nere på jorden igen.. ;)
Brukar (vanligtvis) nöja mig med att läsa igenom det senaste året, men när det är gjort och bloggen är bra, så går jag vidare och läser från noll, eller i ditt fall, Oktober 2007.
Blir ju inte att man lusläser precis, utan mer att man skummar igenom, men en kul stund var det! :)
..och mkt som man känner igen sig i!
När det gäller reaktionerna på ett blogginlägg så är det ju inget man vet om i förväg när man skriver.
Likväl som det dyker upp snälla människor som säger snälla saker, så kan det ju dyka upp dumma människor som säger dumma saker.
Den risken tar man ju alltid när man träder in i det offentliga rummet.
(Hahaha.. där fick jag allt till det!!)
Dessutom känner man väl oftast inte personen bakom kommentarerna, och då kan det ju vara lite extra svårt att känna in EXAKT vad som menas..
En bekant person vet man ju mer var man har och vad man kan förvänta sig av honom/henne..
Kram
